|
» Karismatiska
beteenden
» Ladda orden
» Vad säger dina tysta budskap
» Sammanfattande råd
Övningar ur Karismakoden - Karismatiska beteenden
Öka din närvaro:
Ögonkontakt, pauser och mental fokusering - att vara här och nu - förmedlar närvaro. Denna enkla övning går att använda
överallt: Tryck tårna mot golvet. Andas in, räkna till
sju. Andas ut och räkna till sju. Tekniken hjälper oss att känna
kontakt med marken och gör oss jordade eller grundade. Vi saktar
ner, blir mer lugna och eftertänksamma och babblar inte på.
Vår utstrålning ökar.
Kroppshållning - fura
eller hängbjörk?:
Hur vi går och står, rör oss och för oss är
grunden för vår utstrålning. Skapa en attraktiv kroppsställning så här:
Stå med axelbredds avstånd mellan fötterna. Hitta din
balanspunkt genom att väga fram och tillbaka.
När du funnit stadigaste punkten – sträck på ryggen
och sänk axlarna. Tänk dig att du är upphängd i en
tråd som går genom kroppen, från huvudet till hälarna.
Armarna hänger rakt ner. Låt fingrarna vandra bakåt
en liten bit på låret. Då öppnas bröstkorgen
upp, du andas friare och ”glada
punkten” som sitter mitt på bröstbenet, strax under nyckelbenen, exponeras. På detta sätt visar vi
fredliga avsikter (genom att, bokstavligt talat, blotta strupen)
samtidigt som vi också förmedlar auktoritet, makt och myndighet.
Gör så här för att ”äga” omgivningen:
Halspartiets signaler är centrala i all kommunikation och avläses
även omedvetet.Öppna bröstkorgen och fyll den med luft – blås upp
eller ”tuppa” dig som en fågel som fjädrar sig. Tänk uppblåbar plastgalge!
Håll andan några sekunder och sänk axlarna. Låt
luften långsamt sippra ut utan att bålen ställning förändras.
Fortsätt andas med lugna jämna andetag och ta med dig posen
på överkroppen när du går, sitter och står.
Ladda orden - Ordvalet styr hur vi uppfattas
Hur vi beskriver någonting påverkar människors tankar. Karismatiska talare har inte bara förmågan att måla upp bilder med språket. De laddar även det de säger med känslomässigt berörande ord. Efter prinsessan Dianas tragiska död i en bilkrasch 1997 teg brittiska kungahuset i flera dagar. Men den engelske premiärministern Tony Blair vann folkets sympati när han snabbt efter olyckan offentligt uttryckte vad många kände:
Storbritannien är idag en nation i chocktillstånd i en sorg som känns djupt smärtsam för oss. Diana var en underbar och varm människa. Trots att hennes eget liv ofta berördes av tragedier, ingav hon så många andra här och i hela världen glädje och tröst. Vi ska ofta minnas henne på så många olika sätt: med sjuka, döende, barn och nödlidande. Med bara en blick eller gest som sa så mycket mer än ord visade hon oss alla djupet av sin medkänsla och mänsklighet.
Tony Blair använder sig i sitt tal om Diana av många värdeladdade ord som: underbar, varm, glädje, tröst, medkänsla och mänsklighet. Positiva, liksom negativa, ord smittar av sig på den som talar. Om vi ska förmedla dåliga nyheter bör vi undvika ord som uppfattas som hårda, negativa eller stigmatiserande.
Valet av ord inverkar på hur människor reagerar på ett budskap. Undersökningar av ögonvittnesskildringar visar att hur en fråga formuleras inverkar på svaret. När vittnen till en trafikolycka skulle redogöra för vad de sett fick hälften frågan: ”Hur fort åkte bilen när den körde på det andra fordonet?” Den andra halvan fick svara på: ”Hur fort åkte bilen när den kraschade med det andra fordonet?” Deltagarna som fick frågan där det värdeladdade ordet ”kraschade” ingick uppskattade farten högre än deltagarna i den andra gruppen.
Använd många metaforer
Det gamla talesättet ”en bild är värd mer än tusen ord” gäller definitivt för hjärnans sätt att arbeta. En person som vill övertyga andra att tänka på ett nytt sätt har lättare att göra det med ett bra bildspråk.
Amerikanska presidenter som i allmänhetens ögon har stark personlig utstrålning använder sig av nästan dubbelt så många metaforer som övriga, visar forskning.
Metaforer kan liknas vid språkliga broderier för att få fram sitt budskap på ett mer konstfullt sätt. Marilyn Monroe målade upp en tydlig bild av hur hon kände inför myten om sig själv. Det gjorde hon i sin allra sista intervju, den 3 augusti 1962, bara två dagar innan hon begick självmord.
”Berömmelse är som kaviar. Det är gott, men om man får det varenda jäkla dag, så blir det … för mycket kaviar.”
Winston Churchill, Englands premiärminister under andra världskriget, gjorde ”järnridån“ känd när han 1946 i Fulton, USA, talade om den gräns som efter kriget började skilja västra Europa från östra.
Ett metaforrikt språk väcker ofta upp känslomässiga reaktioner. Desmond Tutu och Nelson Mandela målade en positiv bild av Sydafrikas framtid när de talade om regnbågsnationen, hur grupper av olika hudfärg och ursprung lever fredligt samman.
Använd kontraster
Stora ledare blir gärna ihågkomna för små, enkla ord. Winston Churchill:
”Aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket.”
(Om brittiska flygvapnets insats.)
”Det här är inte slutet. Det är inte ens början på slutet. Det är kanske bara slutet på början.”
(Efter brittisk seger vid El-Alamein 1942.)
Bill Clinton:
”There is nothing wrong with America that cannot be cured by what is right with America.”
Barack Obama:
”Det finns inte ett svart Amerika, och inte ett vitt Amerika, det finns bara Amerikas förenta stater.”
John F Kenney:
”Ask not what your country can do for you - ask what you can do for your country.”
Vad säger dina tysta budskap?
En kvinna kände sig ofta osäker tillsammans med sina manliga arbetskamrater. Utan att vara medveten om det intog hon en undergiven hållning mot dem. Hennes rygg sjönk ihop, hennes röst blev tvekande, hennes ansiktsuttryck sökande och osäkert och hon undvek att se dem i ögonen. Men sedan kvinnan lärt sig vikten av att kommunicera på ett nytt sätt, ändrades männens attityd och hon bemöttes med större respekt.
Hon ändrade sitt kroppsspråk genom att:
– Inta en rak och kraftfull hållning.
– Sänka röstläget för att få en djupare ton
– Tala med starkare volym.
– Behålla ögonkontakten med den hon talade.
– Se mer bestämd ut på munnen genom att knipa ihop läpparna.
Citat:
” Omedvetna ansiktsuttryck kan ställa till det för oss.”
Kroppen är förbindelselänken mellan vårt yttre och vårt inre jag. Dess uttryck liksom våra beteenden – både medvetna och oavsiktliga – har en avgörande betydelse för hur andra uppfattar oss.
Som talare kan overheadbilder eller datorillustrationer som powerpoint vara ett bra stöd. Men det visuella hjälpmedel som är överlägset alla andra är vår egen kropp. Tysta signaler uppfattas ofta utan att vi är medvetna om det.
Professionelle föredragshållaren Klas Hallberg använder sig ibland av undermedvetet överförd information. När han står på scen kan gester eller ansiktsuttryck motsäga orden. Till exempel kan han betona ordet ”börja”, och samtidigt sätta upp händerna i en stoppgest (!). Eller använda ordet “skittråkigt” (om sina högskolestudier) och se extra glad ut på mun och ögon, till och med höja upp armarna i luften i en segergest.
Kontraster är ett klassiskt grepp att öka uppmärksamheten inom retoriken. Den här typen av motsägelsefulla budskap väcker vårt intresse.
Sammanfattande råd för att det du säger ska bli ihågkommet:
- Använd enkla, slagkraftiga ord.
- Måla upp bilder med språket.
- Lek med fraser, vänd på ordföljden.
- Smycka det du säger med många värdeladdade begrepp. Orden ”färgar av sig” på avsändaren.
- Börja ett samtal med några positiva kommentarer så filtreras resten av konversationen genom det första goda intrycket
Topp
|